Bosse Lundkvist

Bosses viktresa

Följ med Piteå-Tidningens Bosse Lundkvist på hans viktresa. Hans mål är att gå ner 35 kilo under ett år.

Strömlida - nej, Kitzenhorn!

KAPRUN Hej!

I början av projektet Viktresan stod en promenad mellan hemmet upp till toppen på Strömlidabacken tur och retur på onsdagarna i månadsprogrammet, september-oktober. Minns fortfarande premiärprommisen med brorsan Per och Tommy Westerberg. Nu är första tredjedelen av resan avverkad och ribban är placerad lite högre än Strömlidabacken.

Under den här veckan ska jag försöka attackera backarna upp mot Zell Am See-Kaprun-berget Kitzsteinhorn. Ska försöka ta mig en styv halvmil till första Alpine Center-nivån som ligger styvt 2000 meter över havet. Tog en längre provprommis i lördags varpå några kompisar utbrast "Fyra kilometer på två timmar - en kilometer i halvtimmen. Du skojar". Nu var det ju inte Strömlidabacken de där fyra kilometrarna även om promenadvägen till den toppen aldrig är någon lek för en vanlig motionär.

Kitzteinhorn med sina 3 209 meter över havet är för övrigt inte den högsta toppen här i omgivningarna. Den högsta punkten i närheten är Grosses Wiesbachhorn med noteringen 3 564 meter.

Väderleksrapporterna lovar strålande sol kommande vecka i Tyroltrakterna där skidskytte-VM avgörs. Och det är bedårande vackra omgivningar de fyra milen på vägen mellan Kaprun och Hochfilzen.

Hörde förresten av PT-sports Micke Lindgren att plusgraderna omgivit Piteå idag och ska hemsöka stan närmaste veckan. Micke är en skoterentusiast och väderleken är och har varit "sådär" för de från den södra länsdelen som gillar att köra den typen av farkoster i närområdet. "Har aldrig varit med om sämre förhållanden senaste 25 åren", sa Micke.

Nåväl, södra länsdelen av Norrbotten har nog inte sett den sista snöstormen för den här vintern och våren. Eller vad tror Ni?

Vi hörs

Hälsningar Bosse 

 

Däckad och ny diet...

PITEÅ Hej!

Sex dagar utan fysisk aktivitet!

Det är första uppehållet sedan Viktresans start i slutet av september, men någon gång skulle den ju bara komma. Halsinfektionen och förkylningen.

Ett tag under senaste halvåret var känslan nästan att man blivit immun. Det hostades och snorades överallt man befann sig, men jag verkade klara mig. Tills i fredags då.

Träning i någon som helst form var inte att tänka på. Vare sig då, lördag, söndag, måndag eller tisdag. Idag ska jag försöka mig på ett lättare pass och jag hoppas kunna trampa igång igen efter en dryg veckas uppehåll.

Vid nästa maxtest, lite in i april, har jag fasen i mig tänkt att vågen ska stå på under 0,1 ton. Och det har definitivt tränaren Stefan Thomson också.

Han "hintade" tonfisk och ris som en av två rätter fyra veckor framöver i torsdags innan halsinfektionen. Igår fick jag "diet-schemat och visst är intentionen att följa det i fyra veckor innan han skapar ett nytt. Jag testade att lägga in en "permisansökan" om en lördag i slutet av mars där jag hoppades få sluka några Buffalo Wings i en Sport Bar, men muntrationen är inte beviljad ännu. Så jag får se hur det blir med den saken.

Hur kommande diet ser ut?

Ja, så här...

 

 

Ingen har väl glömt Jennifer Nobis

KAPRUN Hej!

Har precis hämtat mig från den tuffa lördagsvandringen mot Alpine Centers parkeringsnivå på lite mer än 2000-metersnivån över havet. Det blev en promenad dit, men inte tillbaka till hotellet. Returen blev i buss. Halvmilavandringen i berg och dalar dit tog en timme längre än beräknat och knäna...ja, de värkte, men idag är det ingen fara med dem.

För någon dag sedan plingade de till i mejlkorgen. Avsändare var tidigare damfotbollsstjärnan i Piteå IF, Jennifer Nobis. Hon skickade en länk från amerikanska TV-stjärnan Elle De Generes talkshow där en av Hollywoodstjärnorna som gästade rasat i vikt efter att ha nyttjat ett visst hälsopreparat. Och det var inte bara en i raden. Där fanns flera.

Jag skulle gärna ha testat Nobisförslaget om det nu inte varit så att jag styrt in på en väg där kostschemat innehåller lite av mycket kombinerat med träning.

Apropå tidigare publikfavoriten på LF Arena, Nobis, som pangade in 13 bollar under den tid Piteå var ett lag på den undre halvan i den allsvenska tabellen hade det varit spännande att se henne bredvid exempelvis Hanna Pettersson när båda var i sin karriärs esse. Det hade inte varit roligt att vara försvarsspelare i motståndarlaget då...

Ingen som såg eller träffade Jennifer Nobis glömmer väl henne. En karaktärsspelare som verkligen tog en smäll för laget med härlig positiv aura runt sig, men som tyvärr ofta drogs med skadeproblem...men spelade ändå. 

Spelare, anfallsstjärnor, kommer och går. Och så har det varit i Piteå senaste säsongerna också. Nobis, Hammarlund och nu senaste Tempest Marie Norlin. Den sistnämndas tröja ersattes av Madelen Janogy som redan prickat in lika många bollar i träningsmatcherna som under förra säsongen i bottenlaget Mallbacken. Hon satte fyra för Sunnelaget. Kan vi räkna med minst tio i PIF-tröjan?

Piteå har inte lämnat planen som förlorare under senaste två säsongernas fem möten med Eskilstuna. Alla de fem matcherna har serverat jämna tuffa kamper, ja toppunderhållning ur spänningssynpunkt. Jag skulle gärna ha varit på plats i Arcushallen under söndagens cupmatch om möjligheten funnits.

Apropå mejl om resor, viktresor med touch av gamla fotbollstider fick jag ett från Lars Lilja, populär, omtyckt och plikttrogen materialförvaltare i Piteå IF under tiden det begav sig.

Lasse hade kvar ett vykort från 1979 när lagkamraten Mikael Lundkvist och jag åkte Europa runt under ett par senhöstmånader. Vi hade skickat det till honom från Lichtenstein sedan vi precis besökt Kaprun och Innsbruck i Tyrolen. Och han hade kvar det. Ett 37 och ett halvt år gammalt vykort. Härlig vintage!

Vi hörs!

 

      

Utan ring i Tyrolen

KAPRUN Hej!

Det har varit ett tufft pusslande med jul, nyårshelgen resa till Paris och nu ytterligare en till kärnan av Tyrolen där det känns som att Schweiz, Tyskland, Österrike möts i en sorts treriksröse. En ständig resa när man ska försöka göra en Viktresa.

Stefan Thomson -PT:n- har förklarat att det här är en nyckelmånad under Viktresan och givetvis ska jag försöka se möjligheterna även om man befinner sig på resande fot.

Och det började sådär...

...någonstans styrande bil mellan Salzburg och Kaprun märkte jag att ringen som jag bär på vänster ringfinger var puts väck. Den fanns inte någonstans i bilen och att börja leta i flygtaxi, flygplatser och plan kändes som att hitta en nål i en höstack. Nej, det var inget annat än att ringa sambon och förklara "utan ring i Tyrolen".

Vilket jag gjorde...bara för att någon timme senare när jag kommit fram till hotellet hittade ringen i resväskan. Jag hade nämligen stannat och grävt fram mobilladdaren och där måste ringen glidit av. Ringen som suttit limmat runt fingret tidigare måste nu tryckas ihop. Fläskfingrarna har helt enkelt också blivit magrare under Viktresan.

Thomson ser gärna att jag promenerar i backar med lutning och det finns gott om sådana i omgivningarna vill jag lova. Strömlidabacken x 20 x tiotusentals verkar det som när man åker och ser sig omkring.

Bara promenaden mellan parkeringen i Hochpfilzen och arenan. 2,5 grader plus och strålande sol även idag när damernas sprint ska avgöras.

Vi hörs

Hälsningar Bosse

 

Flera nyanser av...is!

PITEÅ

Hej igen!

När promenader står på dagsprogrammet och vädret passar är jag gärna ute i friska luften. Löpbandet nöter man nog mycket ändå och för alla Er som har möjligheten bjuder jag på en alldeles gratis uppmaning:

Nyttja de härliga slingor som Piteå Kommun ordnat vid Stadsfjärden och i närheten av Fårön och Renön. De upplogade is och snöytorna kan nyttjas till mycket av många. Skidåkning, skridskor, spark eller rätt och slätt promenader (men på isen helst med dubbar eller annan form av isgrepp under skorna).

Förhållningssättet till is under vintermånaderna 2016 och 17 har väl annars varit sådär. Det blir lite av fyra nyanser av...

Den här vintern har ju hittills serverat minusgrader några dagar följt av blida på blida och glashala vägar och trottoarer är vi ju helst utan. För det fantastiska stadsnära rekreations och motionsområdet kring Stadsfjärden har dock väderleken varit gynnsam. Det har kunnat nyttjas flera gånger redan under januari vilket inte tillhört vanligheterna senaste tioårsperioden.

I övrigt går Viktresan i snigelfart nedåt. Jag efterlyser fortfarande det där femkilosraset. Vill ha den "kicken"!

Många av de jag träffar uppskattar att jag tappat betydligt fler kilon än vad jag de facto har gjort. Styvt tretton under fyra månaders tid skvallrar om att det kan bli svårt att hamna på de 85 i slutet av september.

Men vad annars göra än att bita ihop och vandra vidare. För jag har inte tänkt hamna i överviksklassen XXXL igen om jag skulle lyckas ta mig ned till de 85.

Vi hörs!

Namn: Bosse Lundkvist
Ålder: 59 år
Jobbar: Som sportjournalist på PT
Familj: Sambo med Lena sedan 20 år tillbaka, en son, en styvson, en styvdotter med familjer, 4 barnbarn
Intressen: Musik, historia, dokumentärer och att vara i skärgården.
Startvikt: 120,6 kilo
  • Senaste blogginläggen

Bloggar