Bosse Lundkvist

Bosses viktresa

Följ med Piteå-Tidningens Bosse Lundkvist på hans viktresa. Hans mål är att gå ner 35 kilo under ett år.

Strömlida - nej, Kitzenhorn!

KAPRUN Hej!

I början av projektet Viktresan stod en promenad mellan hemmet upp till toppen på Strömlidabacken tur och retur på onsdagarna i månadsprogrammet, september-oktober. Minns fortfarande premiärprommisen med brorsan Per och Tommy Westerberg. Nu är första tredjedelen av resan avverkad och ribban är placerad lite högre än Strömlidabacken.

Under den här veckan ska jag försöka attackera backarna upp mot Zell Am See-Kaprun-berget Kitzsteinhorn. Ska försöka ta mig en styv halvmil till första Alpine Center-nivån som ligger styvt 2000 meter över havet. Tog en längre provprommis i lördags varpå några kompisar utbrast "Fyra kilometer på två timmar - en kilometer i halvtimmen. Du skojar". Nu var det ju inte Strömlidabacken de där fyra kilometrarna även om promenadvägen till den toppen aldrig är någon lek för en vanlig motionär.

Kitzteinhorn med sina 3 209 meter över havet är för övrigt inte den högsta toppen här i omgivningarna. Den högsta punkten i närheten är Grosses Wiesbachhorn med noteringen 3 564 meter.

Väderleksrapporterna lovar strålande sol kommande vecka i Tyroltrakterna där skidskytte-VM avgörs. Och det är bedårande vackra omgivningar de fyra milen på vägen mellan Kaprun och Hochfilzen.

Hörde förresten av PT-sports Micke Lindgren att plusgraderna omgivit Piteå idag och ska hemsöka stan närmaste veckan. Micke är en skoterentusiast och väderleken är och har varit "sådär" för de från den södra länsdelen som gillar att köra den typen av farkoster i närområdet. "Har aldrig varit med om sämre förhållanden senaste 25 åren", sa Micke.

Nåväl, södra länsdelen av Norrbotten har nog inte sett den sista snöstormen för den här vintern och våren. Eller vad tror Ni?

Vi hörs

Hälsningar Bosse 

 

Norskt i skärgården

PITEÅ Jag har länge försökt hålla mig ifrån att klaga på olika vädertjänster, men den där SMHI tillhandahåller när det gäller de svenska kuststräckorna ger jag inte mycket för. 7-10 sekundmeter sydväst skulle det blåsa på sträckan Haparanda-Bjuröklubb under natten, förmiddagen och eftermiddagen. Nu gäller de uppskattningarna förvisso en längre bit ut än Piteå innerskärgård men ändå.

De som preciserat sin position ute i skärgården på norska stationen YR är dock nöjda med vindprognoserna.  

I morse och under förmiddagen och säkert långt in på eftermiddagen också kan man nog sjunga den där Evert Taube-klassikern om att fjärden ligger blank som ett nybonat golv. Den norska stationen berättade om 1-2 sekundmeter och det är en sådan där dag när man gärna hade lånat en kajak, kanot eller vad det nu heter av båtklubben på Stora Svinöra eller hyrt en av Guide Natura ute vid Renöhamn. Men jag har aldrig lärt mig den biten så jag avstår ännu så länge.

Istället sätter jag igång stegräknaren i mobilen och släpar fällda småträd och ris till en udde där det ska brännas när vindarna ligger rätt senasre i höst. Hoppas kunna bära en mil under dagen i strävan att plocka ytterligare något kilo.

Apropå kanoter, kajaker eller vad farkosterna nu heter hittade min kusin en som , närapå vattenfylld, låg och guppade vid en udde. Han drog upp den på land och ringde 114 14 där de automatiska spökrösterna ställer frågor som ofta inte är relevanta.

Nåväl, det är bara att hoppas att det rör sig om en blå-farkost som blåst iväg och inte handlar om en försvunnen person.

I min Viktresa handlar det inte om en "försvunnen" person. Hektona försvinner sakta men säkert. Måste dock spurta enormt för att plocka styvt tio kilo under de drygt femtio dagarna som återstår.

Vi hörs

Garanterat sist i Star-loppet

Piteå Flygardagen och jag garanterar att jag inte kommer att flyga fram runt vägarna och stigarna i Bergsviken,Starloppet 

ingen bookmaker vågade ta ett lir på att jag skulle bli sist i 7 kilometersloppet. De fruktade läggmatch.

Skämt åsido. Läggmatch blir det. Jag ska nämligen mestadels promenera och småtrippa mig igenom de 7 kilometrarna. Lärmuskelbristningen jag huvudlöst ådrog mig för ett tag sedan var onödig och irriterande, men man tager vad man haver eller ger vad man kan rättare skrivet och i mitt fall blir det promenad och målet är att inte notera sämsta tiden i loppets historia

Min träningskompis Bjösse - eller Ulf Larsson - som han heter - är en riktig hårding. Med matchvikt kring 130 har han redan tagit sig igenom star-extreme ich ska även gå igenom hela klassikern, 4 km och även sparra mig runt 7 är det tänkt.

Det är massor av folk runt området och många har stolta anhörigs på plats. Mina flyr...

Sambon sover efter nattskiftet i sunderbyn, sonen jobbar i Märsta, brorsan har åkt till Solvalla, brorsonen som i det närmaste bor på Star annars smet iväg när jag anlände. Nej, förresten...styvdottern är med och springer 4 km. Hennes man och barn kanske bjussar på nåt stärkande efter vägen. Om de nu orkar vänta på 2017-års Starjumbo, men nästa år då...

Vi hörs om jag överlever det här

Hälsningar Bosse

PS/ Träningscoachens taktik är följande

0-10 min gång

10-30 min 1 min jogg 2 min gång

30-40 min gång

40 min och framåt gång /DS

 

 

Strejk och tillbaka på ruta ett

RHODOS Hej!

För några veckor sedan såg jag fram mot en härlig kombinerad sol och träningssemester på Rhodos. Men som jag påpekat tidigare;

Är huvudet dumt tvingas kroppen lida.

Jag hade promenerat in nya träningsskor precis innan den där lilla lårmuskelbristningen förra söndagen. Men skulle givetvis ha tagit med mig de gamla inpromennerade också. De nya alltför tunna gav mig allt helsicke på en gång. Blåsor, skavsår och ont i ett knä så att jag gick likt Quasimodo.

Det där med att promenera "skiten" - ursäkta uttrycket - av mina medresenärer under de milslånga morgonrundorna i vallgravarna i Rhodos. Av det blev det intet. Istället blev jag "Squeelar´n". Ni vet den där i den sköna Euskefeurat-visan där det sjungs "Hä djäär så myttje farliitt å här djärrr så myttje bedrövvlitt osv". Det finns en underfundig rad i Squellar´n. Den går ungefär så här: "Värst av allt var inte att frugan stuckit med en spanjor. Nej, värst av allt var att grannen sattse nagger krooun. Han spela oppa travet och vann en hålv meljoun".

Jag har ändå Squeelat mig runt några milsvängar med problemen som inte fanns när man vandrade i backarna runt Kaprun i Österrike i februari. Det känns liksom som att man är tillbaka på ruta ett.

När man är tillbaka i Piteå vete sjutton. Igår viskades det om en förestående generalstrejk i Grekland. Resebolaget Tui informerade sina kunder om läget och föreslog att de inte skulle ut på gatorna där det väntades folksamlingar.  Vi får se vart det hamnar, men hotellet där vi bor och resebolaget har inte informerat en stavelse ännu.

Vi hörs 

Pang och tvärstopp

PITEÅ Såg februari, mars och april som nyckelmånader under min årslånga Viktresa från 27:e september 2016 till samma dag 2017.

I mitten av februari när jag bevakade skidskytte VM i Hochpfilzen var jag övertygad om att passera 100-kilosstrecket nedåt i slutet av mars. Idag skriver vi andra veckan i maj och känslan är att jag stått och stampat på ungefär samma ställe viktmässigt.

Visst, kondisen har kommit tillbaka sakta men säkert och några kilo ytterligare har dunstat bort. För cirka tre veckor sedan kunde jag börja trycka på ganska hyfsat i rodden, stakningen och crosstrainern. Det har handlat om hyfsat tuffa pass - allt är ju relativt - och i sjunde maxtestet, i tordags, låg jag på syreupptagningsvärdet 34,5. Det uppsatta målet i slutändan för året är 40.

Sista maxtestet avslutades med en minuts joggning, en minuts gång, joggning, gång, joggning och gång. Tre joggminuter alltså och det var mina första sedan 1993.

Tydligen föll det där goggandet mig i smaken så pass att jag prövade jogg och promenadintervallerna en gång för mycket efter en halvmilsrodd söndag morgon.

Likt en blixt från klar himmel nöp det till i baksidan av vänster lår dryga decimetern ovanför knävecket. Pang och tvärstopp!!!

Var först inne på att det var kramp. Försökte stretcha bort "värken", men icke...

Låret värker just nu och jag travar orent. Och som det sägs...är huvudet dumt får kroppen lida. Och nu lider jag!

Såg nämligen fram mot långa promenader och gogging i värmen utomlands som en perfekt uppladdning inför Star-loppet som jag tänkte mig gogga - gå och jogga - igenom.

Nu vete sjutton hur det blir. Diagnosen är inte ställd ännu,  men jag har inte för en sekund tänkt avbryta Viktresan för en liten skitsak som en mindre bristning baksida lår. Allt är ju som sagt relativt.

Drygt tjugo kilo är borta sedan starten och känslan är att gammelkroppen är i ständig förändring. Finns liv finns hopp, Ni vet...

Vi hörs

Hälsningar Bosse

 

 

Däckad och ny diet...

PITEÅ Hej!

Sex dagar utan fysisk aktivitet!

Det är första uppehållet sedan Viktresans start i slutet av september, men någon gång skulle den ju bara komma. Halsinfektionen och förkylningen.

Ett tag under senaste halvåret var känslan nästan att man blivit immun. Det hostades och snorades överallt man befann sig, men jag verkade klara mig. Tills i fredags då.

Träning i någon som helst form var inte att tänka på. Vare sig då, lördag, söndag, måndag eller tisdag. Idag ska jag försöka mig på ett lättare pass och jag hoppas kunna trampa igång igen efter en dryg veckas uppehåll.

Vid nästa maxtest, lite in i april, har jag fasen i mig tänkt att vågen ska stå på under 0,1 ton. Och det har definitivt tränaren Stefan Thomson också.

Han "hintade" tonfisk och ris som en av två rätter fyra veckor framöver i torsdags innan halsinfektionen. Igår fick jag "diet-schemat och visst är intentionen att följa det i fyra veckor innan han skapar ett nytt. Jag testade att lägga in en "permisansökan" om en lördag i slutet av mars där jag hoppades få sluka några Buffalo Wings i en Sport Bar, men muntrationen är inte beviljad ännu. Så jag får se hur det blir med den saken.

Hur kommande diet ser ut?

Ja, så här...

 

 

Namn: Bosse Lundkvist
Ålder: 59 år
Jobbar: Som sportjournalist på PT
Familj: Sambo med Lena sedan 20 år tillbaka, en son, en styvson, en styvdotter med familjer, 4 barnbarn
Intressen: Musik, historia, dokumentärer och att vara i skärgården.
Startvikt: 120,6 kilo

Bloggar