Efter att ha varit en ickefråga i många år har svenskarnas hemberedskap, som myndigheterna vill kalla den del av krisberedskapen som gäller hemmet, åter kommit i fokus. Det märker Anna Teljfors Lundwall, som är kommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

–När jag började jobba med krisberedskap för tio år brydde sig ingen om mitt jobb när jag gick på fest, men nu får jag tusen frågor, säger hon.

Det spända världsläget är förstås en faktor som kan oroa, men det finns många saker kan ställa till det i vårt land. Det kan vara strömavbrott, stormar, transportolyckor, skogsbränder, it-attacker och vattenläckor. Inom någon timme efter ett strömavbrott kan det vara omöjligt att ringa med mobilen, surfa, handla mat och ta ut kontanter. Ändå har bara en av fyra vidtagit beredskapsåtgärder i sina hem, enligt MSB:s undersökningar. Stadsbor är ofta sämst förberedda. Anna har stött på personer som tror att lösningen på krisen är att ”gå ut och köpa sushi”.

Artikelbild

| Visst kan man överleva ganska länge utan mat. Men den mentala förmågan sviktar snabbt om man är hungrig. Ett krismatlager med konserver och torrvaror är därför bra att ha.

– Om de som i dagsläget inte har förberett sig något alls skaffar sig några dygns beredskap är det ett stort lyft för samhället, säger hon.

De fyra faktorer som är extra viktiga i kris är vatten, värme, mat och kommunikation. Man bör därför helst alltid ha en fylld vattendunk med tappkran hemma, och fylla hinkar och flaskor så snart strömmen går. En vuxen behöver minst tre liter vatten per dag. Att alltid ha vatten i PET-flaskor i frysen kan vara bra och man bör ha möjlighet att koka vatten vid smittorisk.

Värmen löser man genom att täta lister, hänga tyger för fönster och bara använda ett rum om det behövs. Lägenheter kan snabbt upplevs kalla. Stearinljus, gasol- eller fotogenvärmare kan höja värmen om inte vinterkläderna räcker.

Friska kan klara sig länge utan mat, men den mentala förmågan sviktar snabbt om man är hungrig, så ett krismatlager och ett campingkök bör man ha hemma (tänk dock på brandrisken). Att stuva undan maten i en speciell låda är dock onödigt tycker Anna Teljfors Lundwall.

– Köp extra av de långhållbarhetsvaror du brukar ha och se till att cirkulera dem i skafferiet, säger hon.

Kommunikation är viktigt i kris så tillgång till fast telefon, powerbank till mobilen och en elnätsoberoende radio för att kunna lyssna på sändningar från beredskapskanalen Sveriges Radio P4 är också bra.

– Ha även en fysisk lista med viktiga nummer. Då kan du alltid ringa från en granne med fast telefon om mobilen laddar ur.

Lite extra kontanter bör man också ha hemma, eftersom bankomater slutar fungera vid strömavbrott. Ficklampa nära till hands är givet.

Bra relationer är också gynnsamt i en krissituation.

– Människors samarbete är väldigt viktigt i en kris, säger Anna Teljfors Lundwall.