Det har varit en framgångsrik metod, säger Patrik Engström, nationell chef för gränspolisen, till TT.

Totalt utvisade eller avvisade gränspolisen i region Syd 2 559 personer under 2016 - året innan var siffran 1 273 personer, rapporterar Sydsvenskan. Totalt 29 personer (åtta barnfamiljer) hittades genom att gränspolisen begärde ut adressuppgifter ur Malmö stads socialregister.

"Ett verktyg"

Det här är ett verktyg som polisen har fått i utlänningslagen. Vi kan fråga efter adressuppgifter till personer som polisen har fått till uppgift att verkställa. Det är inte en allmän förfrågan till en socialtjänst om att få personuppgifter, utan det är för enskilda och specifikt utpekade ärenden, säger Patrik Engström.

Metoden har kritiserats och i januari i år anmälde bland annat föreningen Centrum för sociala rättigheter polisen och socialtjänsten i Malmö till justitieombudsmannen (JO). Anmälaren anser att metoden strider med principen om barnens bästa.

I en utsträckning kan polisen avstå från att använda verktyg, men vi har gjort bedömningen att det här inte står i strid med till exempel principen om barnens bästa, säger Patrik Engström och fortsätter:
Men det är i slutändan något som justitieombudsmannen nu får pröva. Som med all annan användning av polisiära metoder ser vi fram emot att få det här prövat.

"Gått i bräschen"

Flera polisregioner använder metoden, uppger Engström. Region Syd har sedan i höstas skickat 520 förfrågningar till socialtjänsten i Malmö stad, enligt Sydsvenskan. Adressuppgifter till 59 efterfrågade personer har hittats och 29 av dem har utvisats.

Det är ett verktyg som har använts då och då, men region Syd har nog ändå gått i bräschen för att använda det mer strukturerat under slutet av 2016, säger Patrik Engström.

Totalt verkställde polisen 7 267 utvisningar eller avvisningar under 2016. Året innan var siffran 5 281.