Det går bättre för Norrbotten

En februaridag 2010 träffade jag Manny Lindqvist, legendarisk ordförande i LO Norrbotten 1975-1984. Det blev ett av mina sista samtal med den norrbottniske fackföreningskämpen. Manny gick bort tre år senare, nära 89 år gammal.

Vårt samtal kom att kretsa kring den djupa krisen i Norrbotten i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Manny plockade fram gammal arbetslöshetsstatistik för att beskriva allvaret i situationen. I maj 1978 låg arbetslösheten i länet skyhögt över rikssnittet. Arbetslösheten i Norrbotten var mer än dubbelt så hög som i det län, Västerbotten, som hade näst högst arbetslöshet.

LO-folket bestämde sig dock för att ta fajten. Arbetarrörelsen tog fram utvecklingsplanen för Norrbotten, som blev grunden för S-regeringens stora Norrbottensproposition 1983.

I dag har Norrbotten ett betydligt gynnsammare arbetsmarknadsläge. Faktum är att Norrbotten numera har lägre arbetslöshet än riket som helhet. I december 2016 var 9 066 personer inskrivna som arbetslösa i Norrbotten – en minskning med 519 personer jämfört med samma månad 2015. I procent betyder det att den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa inklusive personal i arbetsmarknadsprogram) uppgick till 7,2 procent. I Sverige som helhet var arbetslösheten 7,8 procent i december.

Arbetsförmedlingen konstaterar även att det anmäls ”rekordmånga lediga platser” till arbetsförmedlingarna i Norrbotten, närmare 3000 jämfört med 2500 i december 2015.

”Det visar hur stor brist på arbetskraft det egentligen är i Norrbotten”, säger Daniel Nilsson, arbetsförmedlingschef i Luleå och Boden i ett pressmeddelande. ”Väldigt många av de lediga platserna som anmäldes i december var ferieplatser, så det visar att det är hög tid att börja söka sommarjobbet redan nu.”

Det är en glädjande och remarkabel förändring av arbetsmarknadssituationen i norr. Fler får chansen att komma ut i arbetslivet och bli delaktiga i det svenska samhällsbygget.

Utvecklingen står dessutom i skarp kontrast till den borgerliga skräckpropagandan i valrörelsen 2014. Då framställdes ett regeringsskifte som död och förintelse för jobb och tillväxt i Sverige. Men arbetsmarknaden växer i hela det rödgrönt styrda Sverige – inklusive Norrbotten.

Regeringens prioritering av investeringar i välfärd, infrastruktur och bostadsbyggande före nya skattesänkningar verkar vara en väg som bär och ger resultat.

Särskilt stark är utvecklingen i Malmfältskommunerna samt Luleå och Piteå. I Kiruna är den öppna arbetslösheten nu så låg som 2,5 procent! 1,9 procent är arbetssökande som befinner sig i arbetsmarknadsprogram.

Det betyder emellertid inte att det saknas problem. Alla har inte fått del av jobbtillväxten. Till exempel ligger arbetslösheten i samtliga Tornedalskommuner fortfarande över 10 procent. Därför tror jag att statliga landsbygdskommittén är inne på helt rätt spår när den föreslår riktade insatser till ett antal särskilt utsatta landsbygds- och glesbygdskommuner.

Kommittén föreslår ett paket med speciella åtgärder för totalt 23 kommuner i norra och mellersta Sverige. I Norrbotten berörs sex kommuner (Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur). Det handlar bland annat om bredbandsutbyggnad, ökad tillgång till högre utbildning, omlokalisering av statliga jobb och näringspolitiska insatser.

Nu är kommittébetänkandet ute på remiss, helt i linje med Sveriges demokratiska traditioner. Alla möjliga (och omöjliga) remissinstanser ska ha chansen att yttra sig före regerings- och riksdagsbesluten. Men förhoppningsvis blir det inget utdraget remissförfarande .

Arbetsmarknaden utvecklas förvisso åt rätt håll just nu. Men det går inte bra för alla. Det behövs extraordinära åtgärder för de regioner och människor som fortfarande har det tufft.

 
 
  • Mest lästa artiklarna