Lär av S i Piteå!

ledare Under vintern har jag följt kommunalrådsdiskussionerna inom socialdemokratin i Piteå. Förutom några enstaka elaka insändare blev det till sist en värdig process utan hårda personangrepp och överdrifter. Ganska tidigt stod det klart att Helena Stenberg skulle få förtroende att axla uppdraget som ordförande i kommunstyrelsen efter avgående Peter Roslund.

Diskussionen kom istället att handla om Anders Lundkvist eller Stefan Askenryd skulle bli partiets kandidat till posten som vice ordförande i kommunstyrelsen. Efter en omröstning på arbetarekommunens representantskap den 5 december blev det Lundkvist med röstsiffrorna 51-20. Askenryd hanterade dock resultatet mycket snyggt. Han kommer att fortsätta sitt facklig-politiska engagemang men i andra roller.

"Mitt engagemang handlar inte om att bli vald till kommunalråd. Nu är det bara upp på barrikaderna som gäller", sa han till Piteå-Tidningen.

Det visar att det går att hantera persondiskussioner utan att det leder till söndring, splittring och bittra skyttegravskrig. Tyvärr är det inte så överallt. Just nu stormar det rejält inom socialdemokratin i Pajala.

På insändarsidan i NSD den 20 januari skriver S-veteranen Henrik Pekkari om sina upplevelser av partimötena i Pajala under det senaste året. Hans bild är att de har präglats av ord som "hat, hot och bort". Enligt Pekkari har talare avbrutits med kommentarer som kryddas med svordomar och andra fula ord. Det är ingen vacker beskrivning av stämningsläget inom socialdemokratin i Pajala. Så klart ska partiet rymma levande diskussioner om både organisation, kommunpolitik och ledarskap. Men det är inte samma sak som att smutskasta eller försöka tysta den som tycker annorlunda.

Var och en måste kunna framföra sina åsikter utan att mötas av burop eller nedlåtande kommentarer. Det går att diskutera vem som ska vara kommunalråd och kommunala besparingar i sansade och balanserade former, utan illasinnade personangrepp.

Klart är under alla omständigheter att de infekterade motsättningarna skadar partiet. Uppslitande S-bråk brukar aldrig leda till goda valresultat. Titta bara på hur det gick i Boden i valet 2002. Långvariga interna S-konflikter bäddade för ett maktskifte och gjorde Olle Lindström (M) till en vinnare. I Boden krävdes en lång process och ett stort engagemang från den socialdemokratiska partiledningen för att vända utvecklingen.

Håkan Juholt, då biträdande partisekreterare, deltog vid kurser och konferenser för att överbrygga motsättningarna inom S i Boden. Klassiskt är ögonblicket när Juholt tog en penna, drog ett streck i golvet och frågade vilka av de närvarande som ville kliva över strecket och hänga med in i framtiden.

Alternativet var att stå kvar bakom strecket och fortsätta älta gamla surdegar. Men det var ett försoningsarbete som tog tid. Först efter åtta långa år i opposition kunde S återvinna makten i stadshuset i Luleå.

Därför är det som nu sker i Pajala ett avskräckande exempel för socialdemokrater i alla delar av landet. Det är bättre att göra som Piteå. Först ha en schysst diskussion om det lokala ledarskapet. Men sedan, när beslutet väl är fattat, gäller det att samlas och gå vidare.

 
 
  • Mest lästa artiklarna